Kaffe
Min mamma drack kaffe varje dag när jag var liten, många minnen av min mamma är med en kaffekopp i handen (eller rökandes under fläkten). Johodu mamma jag skrev verkligen det där!;) Och rätt ofta ville jag ha med henne hit eller dit och få uppmärksamhet, ville visa henne någonting, helt normalt såsom alla barn är. Och svaret var alltid det samma:
Jag ska bara dricka upp kaffet först.
Efter denna mening var det en oändlig lång väntan, säkert sprang jag till mamma 10 gånger för att titta i koppen tills det där kaffet tog slut. Och vilken tid det tog, mitt minne av kaffe är något som man sitter och smuttar på i flera timmar (barn har väldigt dålig tidsuppfattning). Men till slut tog kaffet ändå slut och mamma följde med mig för att titta på det jag ville visa.
Under hela min uppväxt har jag trott att kaffe tar tid att dricka, lång tid. Tills jag nu dricker kaffe själv och alltid häpnar över hur fort det tar slut i koppen. Fast detta händer såklart bara när jag är hemma själv. När hela familjen är hemma tar det dock mycket längre tid att dricka kaffe. För när man vill sitta ner en liten stund och andas och kanske läsa en bra tidning känns det bra att ha den där koppen bredvid sig, när barnen ropar och vill att man ska göra något för dem är det skönt att ha möjligheten att säga:
Jag ska bara dricka upp kaffet först!
